intervju med Mats Gerdau
Hur ser det ekonomiska läget ut för kommunen?
Allt bättre! Sjuklingen har tillfrisknat kan man säga.
Resultatet för 2012 blev ett överskott på 123 miljoner kronor, mycket tack vare försäljning av tomträttsmark. Men även driftverksamheten gick med överskott, totalt på 33 miljoner. Det gör att vi hämtar hem hela underskottet från 2011. Vi har inte heller behöva låna så mycket till investeringar, vilket är positivt för ekonomin.
Vad ska överskottet användas till?
Först och främst betala av 2011 års underskott. Sen behöver vi ett överskott och reserv för framtiden. Vi ska vara försiktiga med skattepengarna.
Vad har gjorts för att få bättre ordning på ekonomin?
Vårt budskap att det ska vara ordning och reda i ekonomin har gått hem. Framför allt ser vi att våra nämnder varit duktiga på att hålla budget. Det har också varit något färre barn i skolan och äldre som behöver äldreomsorg jämfört med prognosen.
Jag vill också framhålla att Arbetslinjen är otroligt viktig. Ju fler som jobbar och betalar skatt – desto mer pengar får kommunen in, utan att var och en av oss betalar mer. Skatteintäkterna blev lite högre än budgeterat.
Som en snabbt växande kommun har vi en del lån, det är naturligt. Vi behöver bygga nya förskolor och samtidigt renovera gamla skolor. Men vi har lyckats minska lånebehovet genom att skjuta på en del investeringar. Lånetaket sattes till 2,8 miljarder för 2012, men lånen var vid årsskiftet bara 1,8.
Vad görs för att förhindra att olika projekt överskrider budget i framtiden?
Det är framför allt olika byggprojekt som blivit dyrare än tänkt, bl a Stadshuset och renoveringen av några skolor. Jag har bildat ett nytt utskott under kommunstyrelsen (stadsutvecklingsutskottet) för att ta ett fastare grepp om de frågorna. Sen handlar det om att göra gedigna förprojekteringar så att man vet vad som behöver göras och vad det kostar. Det ska inte komma som någon överraskning om det finns asbest i väggarna när man renoverar eller om berggrunden är porös när man anlägger en ny väg.
Nacka har väldigt höga ambitioner att leverera god kvalitet i verksamheterna och det finns en stor kreativitet i att hitta nya lösningar. Vi måste ha samma höga ambitioner när det gäller ekonomin också, det har inte varit riktigt tydligt tidigare. För mig är det viktigt att ständigt betona att det är skattebetalarnas pengar vi hanterar, att de förväntar sig värde för pengarna. De ska känna att varenda krona gör bättre nytta i kommunen än i deras egen plånbok, annars är de felanvända.
Hur kommer utjämningsskatten att påverka Nackas ekonomi?
Det senaste förslaget innebär att Nacka ”bara” blir av med 36 miljoner kronor i stället för det tidigare förslaget på 75 miljoner per år. En klar förbättring, men fortfarande en försämring. Men vi har tagit höjd för det, så det blir inga försämringar i verksamheterna på grund av detta.
Jag tycker att det är bra att regeringen har lyssnat på vår kritik om att dagens system för skatteutjämning hämmar tillväxten, men man skulle gå fullt ut. Regeringen vill ju att Stockholmsregionen växer och har t o m tillsatt en särskild förhandlingsman för att få fart på tillväxten genom utbyggnad av tunnelbana till Nacka. Man borde också se till att det finns ekonomiska morötter för att växa.
När kan vi räkna med en skattesänkning?
Skattesänkning finns alltid med på min agenda. Men det måste kombineras med ett långsiktigt ansvar både för verksamheterna och ekonomin. Vi ska inte åka jojo upp och ned. Nu har vi en stabil ekonomi och balans i nämndernas verksamhet, sen får vi se hur långt det räcker.
Hur påverkar stora projekt som Skurubron, Kvarnholmsförbindelsen och tunnelbanan ekonomin?
I grund och botten är det väldigt positivt att Nacka växer. Det är bra att människor vill bo och jobba här, det ger större underlag för service och handel och vi blir fler som betalar skatt. 5 000 nya invånare innebär 225 miljoner mer i skatteintäkter. Samtidigt innebär nya bostadsområden och fler medborgare att en del investeringar i framför allt kommunikationer måste göras. Det är dock investeringar som inte bara dagens generation ska betala. Sammantaget är befolkningsökningen bra för både ekonomin, miljön och verksamheterna. Det bygger ett hållbart samhälle.
Skurubron ska betalas av staten och de som åker över den nya bron. Tunnelbanan utgår jag från att SL och staten betalar eftersom det inte är kommunen som driver kollektivtrafiken. Kvarnholmsbron är vi däremot med och betalar, även om de som bygger på Kvarnholmen står för hälften.
